Att se framåt!

Jag börjar se mer och mer framåt men jag inser också att jag kanske inte har sett till det negativa med att vara ensam förälder, jag har verkligen ingen aning om hur jag kommer att känna den veckan när jag är ensam hemma. Hittills har vi varit ensamma hos någon annan.

Ibland känns allt som ett stort misstag men för det mesta så känns det bra, det är just bara vid högtider som jag tycker att familjen borde vara samlad. Lite som Tomten är far till alla barnen - filmen, jag älskar att umgås med min familj men mannen har aldrig varit förtjust i det. Hans familj umgås inte speciellt mycket, min tar varje chans som finns till att träffas.

Mitt liv kommer att bli så annorlunda.......jag har inte riktigt tänkt på det innan men det har börjat att krypa fram nu när flytten är så nära.

Veckorna kommer och veckorna går!

Det går i lagom takt och snart är väl november förbi också, det går alldeles utmärkt hemma och jag inser att jag kommer att sakna mannen när han är borta. Men det är ändå det bästa beslutet och det är vi båda överens om, ska vi lyckas rädda något så är det nog så här vi måste göra.

Han har nog hittat en lägenhet, den ligger en bra bit bort så det blir inget gångavstånd. Kanske lika bra det!
Jag upplever att jag vacklar lite gällande beslutet om att flytta isär men känner mig ändå nöjd med det, jag vet inte hur han känner för mig längre. För det mesta känns det som att vi är väldigt bra vänner och chansen att vi kan fortsätta att vara det är stor.

Det enda jag saknar är att han tar i mig, vi är alltid på var sitt håll oavsett vad vi gör. Kollar vi på film så sitter vi i varsitt hörn, är det inte då man kan passa på att mysa lite!? Bara hålla om varandra och njuta av filmen eller vad som nu är på tv!?
Han gör det inte längre och har inte gjort det på ett bra tag, så därför undrar man om han verkligen älskar mig.

overklig helg!

X dök upp på utstället och jag föll dit, längre än till hångel gick det inte men nu får det vara nog tycker jag. självklart ligger ansvaret på mig då det är jag som har klampat snett men jag kan inte träffa, sms eller träna med X. I fredags sa jag även för 4:de gången till X att ett förhållande inte är att tänka på då jag måste få vara själv ett tag efter att mannen har flyttat och han verkar inte ha lyssnar alls på mig, så nu är det the silent treatment. Jag är arg för att han letade upp mig och arg på mig själv för att jag lät det hända och jag tänker inte skylla på att jag var full, jag får bara se till att  resten göra korrekt.

free mama

sitter och dricker med en barndomsvän, pratar minnen och framtid och det är riktigt skönt att bara få vara jag. jag tror att jag behöver detta. träffade X idag också och sa återigen att jag inte hoppar från ett förhållande till ett annat, han var lite avståndstagande och jag vet inte vart jag har honom nu men det känns ändå inte som en förlust för jag mår skitbra och allt går bra till slut!

my mOm toLd Me nEveR to tAlk to fiGmeNts of My imAginaTiOn!

Men det gör jag hela tiden, jag dagdrömmer i massor och planerar inför mannens flytt. Jag har så många ide'er och så många planer, lite storhetsvansinne!

Det finns så mycket jag vill göra och så mycket jag kan göra att jag inte riktigt vet vart jag ska börja, jag ska spara ihop pengar till antingen en Paris resa eller 17 maj. Kanske blir det båda men nåt av dem vill jag spara till, jag vill känna samma glädje som jag gjorde mitt första år på 17 maj.

Jag känner mig redan nu gladare och friare.....

Tack fina N

It’s hard, hard not to sit on your hands
And bury your head in the sand
Hard not to make other plans
And claim that you’ve done all you can all along
And life must go on

It’s hard, hard to stand up for what’s right
And bring home the bacon each night
Hard not to break down and cry
When every idea that you’ve tried has been wrong
But you must go on

It’s hard but you know it’s worth the fight
'Cause you know you’ve got the truth on your side
When the accusations fly, hold tight
Don’t be afraid of what they’ll say
Who cares what cowards think, anyway
They will understand one day, one day

It’s hard, hard when you’re here all alone
And everyone else has gone home
Harder to know right from wrong
When all objectivities gone
And it’s gone

But you still carry on
'Cause you, you are the only one left
And you’ve got to clean up the mess
You know you’ll end like the rest
Bitter and twisted, unless
You stay strong and you carry on

It’s hard but you know it’s worth the fight
'Cause you know you’ve got the truth on your side
When the accusations fly, hold tight
Don’t be afraid of what they’ll say
Who cares what cowards think, anyway
They will understand one day, one day

Som vanligt igen....

Saker och ting har återgått till nästan det det var innan och jag känner mig fruktansvärt tillfreds med att han ska flytta, jag längtar tills jag får inreda och göra lägenheten till min. Helst skulle jag vilja se att han var ute innan jul men den chansen är ganska liten, oavsett så blir det jul på var sitt håll och sonen följer med mig. Han får vara med sin pappa på nyår istället!

Igår kom det även en kommentar, en riktigt dum sådan. (notera att han är 30 år)

Mannen - Jag drar på kräftskiva på lördag då?
Jag - Ja gör det
Mannen - Bara se till att man inte blir så full
Jag - Du behöver inte dricka en massa då!?
Mannen - Nä jag antar att jag kan ta och öva lite på det här med att dricka varannan vatten och varannan öl!
Jag - Det har du väl haft 15 år på dig att öva på?

Att man kan vara så korkad!?
Seriöst, medan alla andra hittade sin gräns för alkohol så fortsatte han bara och tycker att det är ok och så tycker han att jag tjatar och att det är tråkigt när inte jag blir lika full. Kanske för att jag redan har växt ifrån det där och det är inte roligt att vara full, det kanske var det när man var 17 - 24 men sedan så lär man sig.
Jag är riktigt glad att vi ska spendera helgen isär, jag behöver vara själv och sedan bara vara med sonen och jag tror att vi ska på halloweenfest. Det kan vara roligt för sonen att få träffa andra barn, det gör han ju annars bara på dagis.

Annars så hände det inget mer, han var för trött för att laga mat och jag gjorde kikärtsbiffar och duschade. Det blev tv innan vi gick och lade oss vid 21:00.


Igår morse (8:30) kom det ett sms från X, han ville träffas för att reda ut lite saker eftersom att vi bara bröt kontakten helt i förra veckan. Men helt ärligt så skrämde det mig när han sa att han ville ha ett förhållande med en gång och det vill inte jag, så jag backade och bröt.
Kanske inte det bästa men jag vill gärna avsluta allt med mannen först, se till att han flyttar och efter det ska jag ta tag i vardagen med sonen och lägenheten. Jag behöver vara lite själv också och tänker inte slänga mig in i något nytt, dessutom så vet mannen ingenting om X och så ska det förbli tills det börjar bli allvar.

Jag skulle dessutom vilja veta vad mannen har sagt om mig för det verkar som att jag helt plötsligt blivit avpolleterad av svärmor som annars är mycket noga med att alltid hälsa till mig när hon ringer och nu ringer hon mannen 1-2 gånger om dagen och hjälper honom med att hitta lägenhet.

Frågor för dagen:
Är jag så svår att leva med?
Har jag för höga krav på personen jag lever ihop med?
Kräver jag för mycket när jag vill att pappan till mitt barn ska ta egna initiativ?

Jag känner mig lurad!

I lördags kom det fram att mannen fått pengar av sin mamma (arv efter morfar), 15 000:- och det har han inte talat om för mig alls. Han påstår att han har glömt men jag känner mig skitdum och det känns som om han har försökt att gömma dessa pengar för mig. Samtidigt har jag gått och varit orolig för att hur det ska gå med all uppdelning av lägenhet och prylar och om jag ska kunna ge honom pengar nog för en kontantinsats.

Det är i stort sett det enda han pratar om, han vill ha ut pengar till en kontantinsats.

Så jag känner mig lite arg faktiskt och förd bakom ljuset, vad trodde han egentligen? Att jag skulle begära halva summan?
Men visst fine, ska vi ner på sådan nivå så ska det bannemig delas exakt och det inkluderar att vi lånade pengar på lägenheten för att kunna köpa bilen och det ska han få veta. Jag blir faktiskt lite förbannad, jag har oroat mig i onödan när skithögen sitter på en rätt bra summa pengar och det har han gjort i 2 veckor.

Jag hoppas verkligen att han får denna lägenheten för han måste flytta nu och jag kanske läser in lite för mycket i detta men jag känner mig inte värd något alls, inte för honom i alla fall. Och god min ska jag ju hålla hela tiden vi bor tillsammans.

sunday football game!

det är riktigt avkopplande att slå på tv:n och glo på amerikansk football, tillsammans med choklad och cola har jag nu intagit ryggläge och ska skrika och hejja på Baltimore Ravens!

veckan har flugit förbi och ännu en vecka ligger framför fötterna, en del spännande saker händer. mannen ska buda på lägenheten och kolla på nya saker i veckan, jag ska träna och sedan gå ut på fredag med en barndomsvän som jag återfått kontakten med igen. allt känns riktigt bra förutom att jag saknar X, jag vet dock inte om jag är nykär eller om jag bara saknar sällskapet. men å andra sidan så älskar jag fortfarande mannen, det handlar bara om att.veta ifall det går att laga och om vi ska börja om igen.

helgen startar lugnt.

vi gjorde pizza igår, drack vin och kollade på film. allt känns jätte bra förutom att jag inte kan sluta tänka på X, jag vet ännu inte hur det blir med lägenheten men jag antar att mäklaren kommer att ringa mannen i nästa vecka. jag utgår ifrån att jag då får mer klara besked om det blir flytt eller inte.

tillsvidare har jag skurit av kontakten med X helt, jag klarar inte att umgås normalt med honom och plus att han pressar mig. i det här läget är pressning ingen bra idé alls, jag tänker ta det som det kommer och ta en sak i taget.

lugnet har infunnit sig!

jag känner mig otroligt lugn och allt funkar jätte bra här hemma, det är väl bara kärleken som inte riktigt infunnit sig än och X pressar mig lite då han vill veta vart han står.
jag förstår detta men det är skitjobbigt att behöva tänka på två olika människor samtidigt, jag ska bestämma mig för vilket liv jag vill leva och det kan även innebära att jag inte vill vara med någon av dem.

han har idag suttit och planerar för lägenheten jan tittade på i tisdags, mätt möbler och kollat måtten på rummen. det är litet men han har heller inte bestämt sig för om han vill flytta eller om han vill försöka igen, jag känner mig dock mer tillfreds med att han ska flytta och X vägrar att flytta ut från mitt huvud.

funderingar

det går riktigt bra och det känns bra men vi måste verkligen klura ut om det är kärlek på riktigt eller kompiskärlek! visst är det tryggt men vi slösar bara tid om det visar sig att vi fortsätter som bara kompisar och för att det känns tryggt och invant. just nu känns det skitbra, han ska ta en andra visning på lägenheten för att mäta lite och sen ska det bara bestämmas om det blir flytt eller inte. sen ska han ju vinna budgivningen oxå!
blir det flytt känns ett nytt förhållande väldigt avlägset, jag har väldigt blandade känslor och kan inte riktigt separera dem.
nu på fredag ska vi ha en myskväll och unna oss vin, god mat och lite tv-spel.

vela fram och tillbaka

imorgon ska han till banken, idag kollade han på en lägenhet. vi fortsätter på spåret som sattes i söndags men ska ta mer tid för varandra, det har känts superbra dem senaste dagarna och vi får se om det håller i sig. vi tar det som det kommer men det är skönt att ha ett beslut att utgå ifrån, så här bra samtal har vi inte haft på flera år! nu återstår det att se om kärleken och viljan finns!

känslorna finns ju kvar!

Det visade sig att det fortfarande finns massor kvar efter 11 år och ingen vill ta ett felaktigt beslut, tänk om vi ångrar oss!
Han ska dock kolla på en lägenhet idag, känna hur det känns o.s.v.

Känslorna åker berg o dalbana just nu och igår hade vi det bästa samtalet någonsin, vi har aldrig suttit och pratat i 3 tim i sträck och det var första gången på mycket länge som vi somnade i varandras armar. Jag är riktigt glad att jag aldrig gick längre med X för nu vet jag inte alls vad jag vill längre.

Totalförvirrad

Igår när jag kom hem satte vi oss ner för att diskutera om hur allt ska vara, vi kom båda fram till att det var dags att gå isär och han kommer att flytta. Jag mådde mest illa hela tiden och ville spy medan han blev jätte ledsen.

Vi pratade om hur vi ska bete oss mot varandra, vilket förhållande vi vill ha och hur det ska fungera med jul och nyår. Sedan när vi kommit överens om allt så slängde vi oss på varandra och hade sex i duschen!

Snacka om en 180 vändning!

Helt plötsligt försvann all ilska, all irritation och det kändes bra men ändå jätte konstigt! Sedan igår har allt fungerat precis så som det ska och borde göra.
Behöver jag tänka om?

vilken helg

så trashig har jag inte varit på länge och det har varit underbart hela tiden, har umgåtts med min minsta syster och mycket goda vänner. jag mår riktigt bra och vill inte att den här veckan ska vara över. samtidigt så saknar jag sonen nåt så förbannat, ska bli jätte skönt att få krama om honom ikväll. nu ska jag mest tvätta bort bakfyllan och gårdagen och ta en promenad i regnet.

Middag med X

Idag ska det bli middag med X och film, jag vet att det är osmart men jag vill bara umgås med någon som tycker om mig. Det låter patetiskt men jag är jätte ovan vid att någon gör saker för mig och jag tycker om det.
Dock blir det till att hålla sig i skinnet för jag vill göra klart allt med mannen först, det kommer ju ändå att ta lite tid för en lägenhet hittar man inte bara sådär och han ska ju gärna hitta en som funkar med sonen.

Mitt beslut!

Jag har egentligen haft mitt beslut klart redan tidigare men det har varit skönt att få tid på sig att riktigt tänka igenom och begrunda.

Jag orkar i alla fall inte fortsätta, jag kommer inte att må bättre av att stanna med honom och han kommer inte att ändra på sig. Jag vill ha en annan typ av liv och det kan jag inte få med honom!
Jag tror att vi båda kommer att bli lyckligare och bättre föräldrar om vi skiljer oss!

Dagen D närmar sig!

Snart är veckan slut och det är dags att åka hem, redan nu har jag lite ont i magen. Jag har ingen aning om hur allt kommer att bli men om han fortsätter att vara kall och likgiltig kommer mitt äktenskap att ta slut på söndag, jag orkar faktiskt inte vara ledsen och besviken mer. Det tar på krafterna att behöva hitta andra saker att koncentrera sig på när man tänker för mycket.

I helgen åker mannen till sina föräldrar med monstret, jag funderar på att lämna av lite saker hemma under lördagen och sova där från lördag till söndag. Mest för att bara få vara hemma och att vara där när sonen kommer hem för jag saknar honom så otroligt mycket att det gör ont!

han gör det inte svårt för mig!

det känns hela tiden som att jag dras till X, jag kanske är nykär!? jag vill så gärna träffa honom, kramas och bara vara såpass att jag inte alls saknar mannen.

imorse slog det mig att jag kanske måste påminna honom om att sonen borde ha en overall på sig eller åtminstone varmare kläder då det var minusgrader i morse. det känns så tråkigt och ledsamt att sonen ska behöva vara nån jävla försökskanin bara för att hans pappa inte kan tänka till ordentligt. det är verkligen jätte jobbigt att vara borta från sonen!
jag hoppas bara att dagis säger något så mannen får reda ut detta.

Ja hur fan ska man reagera!?

Mannen kommer hem igår med en piercing i näsan och påstår att det har han velat ha lääänge!
För min del känns allt bara som en gigantisk 30 års kris och det är faktiskt lite patetiskt, han frågade vad jag tyckte och jag sa - Det är din kropp, du gör vad du vill!

Taskigt kanske men jag är så jävla trött på honom, min kompis frågade om han kunde köra ner mig till henne...hans svar va - Helst inte!
Hennes mamma var snäll och kom och körde mig ner då jag hade en del mat och packning som skulle med.

Jag lämnade honom med lite att tänka på, jag sa att jag är ledsen och besviken på att han inte vill göra något för mig, han frågade inte ens om han kunde köra ner mig och att han heller inte kan använda sin ursäkt som att han är för trött för att gå upp på morgonen.
Jag tror fortfarande inte att han kommer att ändra på sig och jag vill inte heller vara med någon som tror att det räcker med att slänga ur sig- Jag älskar dig! en gång om dagen och sedan skita i mig. Jag blev så fruktansvärt avtänd av att se honom.......jag tror att jag har gjort mitt val!

ni som fick min nya adress!

ni är helt underbara och ger mer stöd än ni tror. det är riktigt skönt att kunna venlitera och känna mig trygg i att ni finns där för mig, den här veckan har gått så fort och jag blir,ledsen över att tänka på att jag måste lämna mitt älskade monster för en vecka. saknar honom så otroligt mycket om kvällarna.
men jag är stark och klarar detta, snart är det dags att ta ett beslut och jag hoppas,att jag gör det rätta.

Wierd Rollercoaster!

Det här är nog den konstigaste resan jag har gjort på länge, innan har alla mina val varit så självklara och så lätta att ta. Nu har jag tagit snart 4 dagar till att fundera på min framtid, jag har en kanske svar.

Just idag lutar det åt skilsmässa men inte för att jag direkt ska kunna hoppa till X utan för att det känns som om jag behöver tid själv, jag vill kunna ha ett eget skrivbord och jag vill kunna styra min vardag utan att få dåligt samvete. Jag känner att jag lika gärna kan vara själv när jag inte är uppskattad från min man.

Alla familjer som jag ser har det inte alls så som vi har det, det är skitsnack att alla män sitter vid sina datorer och inte vill vara med sin fru.
Återigen så är det fortfarande inte där skon klämmer....det handlar om brist på engagemang och att han inte verkar vilja göra något för mig.
Så jag tar en vecka till, flyttar in hos en kompis på söndag och ska fundera ännu mer...

en fråga?

om jag känner att jag saknar nån så mycket att jag blir ledsen, att jag vill krypa ihop i hans famn och att jag helt seriöst överväger att få ett barn till. vill man bara ligga då eller är man kär!?

Hej Magkatarren!

Magen har varit i uppror sedan i måndags, katarren kom tillbaka så det lär ju bli yoghurt resten av veckan. Orka att ha ont varje dag! Jag vet att det beror på hela situationen men jag antar att det bara är att ta tag i beslutet så jag får lugn och ro.

I mitt stilla sinne anar jag att han väntar ut mig, han har aldrig velat säga rätt ut vad han tycker och tänker och det kommer han inte att göra den här gången heller. Jag har god lust att skriva ner allt jag tycker, allt jag är besviken på och varför jag är "sur" hela tiden. Men något säger mig att det inte kommer att spela någon roll, jag är inte viktig nog för ändra på saker och ting.

Det är lite så jag känner....alla ursäkterna gör att jag inte känner att han älskar mig alls, att han bara bor ihop med mig för att det är bekvämt.

Jag har så svårt för att gå upp på morgonen = Jag vill sova så ta ungen!
Jag är så glömsk = Det är inte viktigt för mig, alltså är det inget jag behöver komma ihåg!
Vad ska vi hitta på i helgen = Kom på nåt för jag vill inte och kommer du på nåt så får vi se om jag hänger med!
Jag tänkte gå och ta en öl med X = Jag tänker supa ner mig totalt och sedan kräva att jag får sovmorgon!
Har vi med oss x-tra blöjor = Har du packat allt till ungen?

Detta är bara en liten del....
Det som egentligen fick bägaren att rinna över var att han ena helgen var på lan, helgen efter var vi på dop och när vi skulle gå så sa han - Kan du ta med din skit in på toaletten! (kan även tillägga att han stod med ett bångstyrigt monster)
På kvällen skulle han gå ut och ta en öl, han kom hem 03:30. Knäade mig i ryggen och rapade mig i örat, på morgonen när monstret vaknade så sa han - Kan du ta ungen eller ligger du kvar bara för att jävlas med mig?

Jag hade annars planerat in saker på söndagen men dem fick jag skita i då han låg bakfull fram till 12:30, jag tog sedan ut monstret på promenad och inte heller då följde han med eller ens frågade om han fick följa med.

Mina easytone skor skulle han ha varit med och betalat på, 2 år i rad och dem pengarna har jag inte sett röken av. Jag brukar oftast köpa något till honom när jag handlar till mig själv och det har blivit några fina tischor, jag får aldrig något så där spontant. Han tar inte tag i matlagningen själv, när monstret sover så är det hans tid. Inte vår tid som man skulle kunna tro utan hans tid, förstår ni att det svider lite i mina ögon när jag ser och hör om pappor som lagar middagar till sin familj och som faktiskt engagerar sig.

Och han tycker att det är konstigt att jag blir sur!

Jag är fullt medveten om att jag målar upp honom som den värsta idioten men i grund och botten så är han en bra pappa till monstret, jag börjar dock tro att han inte är en bra make....inte för mig i alla fall.

Att tänka på sin framtid!

Det är inte så att jag valde detta, det bara blev så. Helt plötsligt efter att ha varit med samma man så länge fick jag känslor för någon annan, hur skiljer man på känslorna?
Är det bara för att min man knappt vill ta i mig som gör att jag söker mig till någon annan eller börjar jag bli nykär igen?

Det är mycket att ta in, att planera och fundera över.

Jag tog bort bilderna men det har ni ju redan märkt, jag vill inte riskera att mannen läser detta innan jag har fått min chans att säga något till honom. Den är det minsta jag kan göra!

samtalet med X, del 2

jag bestämde mig för att stoppa allt, det blev för allvarligt och jag behöver tänka igenom mina känslor för X och för P för att kunna ta ett så bra beslut som möjligt. Oavsett hur det blir kommer minst 1 att bli sårad, jag kan inte göra det bättre än så.
just nu sitter jag och mår illa och funderar i massor!

Samtal med X

X: Tycker om dig ändå ( vi spelar wordfeud)
Jag: Visst gör du men lite mindre nu (scorade 87 poäng på ett ord)
X: Inte det minsta. Precis lika mycket om inte mer till och med.
Jag: Ajdå, det låter ju inte bra för en som bara vill ligga!
X: Vill inte bara det längre...
Jag: Varför har du ändrat dig?
X: Kände mer innan oxå, men visste bara inte riktigt hur mycket. Men efter den senaste veckan så är jag ganska säker.

Jag har inte svarat än men jag antar att kommer att bli tvungen om jag vill undvika att såra honom med tystnad....

Helgen som var (24-30 september 2012)

Hela veckan gick så fort att jag inte riktigt hängde med, jag har haft det så otroligt avslappnat och spontant. Jag har kunnat göra precis som jag vill och det har varit helt underbart.

Under fredagen var det spelkväll med X och två kompisar till oss, vi lagade mat och drog fram klassiska brädspel. Kvällen avslutades med att jag spöade dem i Mario party minigame på Wii. Det var skönt att umgås utan att alkohol var med i bilden, att ens vara tillsammans med någon som inte har något emot att vara nykter. Det är jätte konstigt för mig!
Under lördagen blev det fresbegolf i 4 timmar innan jag och X drog till gymmet för ett benpass, jag kan ju säga att det är sista gången vi är ensamma tillsammans.

Jag hann precis sätta stopp innan något hade hänt och det hade det definitivt om jag för en sekund hade släppt tanken om att man inte ska vara otrogen.

Jag vet inte, kanske är det för att jag inte har haft sex på över 3 månader!? Men det börjar bli outhärdligt och speciellt nu när jag även får uppmärksamhet från någon som jag tycker om.

Helt ärligt.......hade jag kunnat hade jag hoppat på honom utan att tänka till två eller tre gånger!

Det blev gymmet, det kändes säkrare att umgås med folk runt omkring. Jag körde slut på mina ben totalt och idag kan jag knappt gå.

Jag drog på födelsedagsfest under lördagen, den avslutades på stadens köttmarknad. Folk har uppenbarligen aldrig sett en tattuerad tjej förut och med det sagt blev jag tafsad på och fick linnet neddraget några gånger tills jag lappade till en kille som tyckte att jag var allmän egendom i mitt linne med låg rygg!
I söndags ville jag självdö och fina Naidan satte ihop två sugrör och satte i vatten för att jag skulle slippa röra mig så mycket, efter det blev jag serverad två flötiga billys pan pizzor.

BakisMama!

P hämtade mig faktiskt från Naidan, jag blev lite förvånad. Han såg dessutom mycket bättre ut och verkade må bättre oxå, vi hann prata lite innan han åkte. Det blev till och med långa kramar och kyssar men det gjorde mig oxå ännu mera förvirrad.
För att inte tänka för mycket så blev det en lugn kväll igår med cola och NFL Falcons Vs Panthers!