Idag ringde jag gyn avdelningen på sjukhuset, mest för att kolla vad som gäller för mig samt vad vi ska börja med.
Men då det var 6 år sedan jag gjorde min utredning samt att jag har bytt partner så får vi börja om från början igen med nya prover.
Jag har ingen aning om vad för prover men hon pratade om sperma, hormon och "andra" prover. Vad hon nu menade menade med det, det hela avslutades med att vi i nästa vecka kommer få papper hem med mer information samt provrör/behållare antar jag.
Jag är inte säker på om det är rätt tid att göra detta heller men det har gått ett år och inget händer, jag är fullt medveten om att jag har en massa på gång i livet just nu men den som kommer med att Stress är orsaken till vår barnlöshet....den stryper jag.
Det tråkiga i det hela är att sådana kommentarer har jag fått höra från dem som själva fått kämpa och det gör mig ännu mer irriterad.
Jag vet att dem menar väl men det gör ändå ont, lite som att säga att jag gör detta mot mig själv.
Men jag har inte valt att vara arbetslös, jag har sökt 95 olika jobb sedan november 2014 och fått gå på en intervjuv hittills. Jag försöker hela tiden ha modet uppe och uppskatta all den tiden jag får med min son och jag har stressat ner. Min livssituation har inget med barnlösheten att göra!
Så nu tog jag tag i det, för jag vill verkligen kumna få ett barn till. Jag antar att jag kommer bli satt på hormonkur först men vi tar itu med allt eftersom, jag orkar inte oroa mig för framtiden och tänker njuta av det jag har nu. Just nu vill vi detta, kanske inte en bra tidpunkt men man kan inte planera allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar