Skickat: den 28 april 2014 07:58
Till: Mama
Ämne: Hej
Skickat: den 28 april 2014 07:52
Till: X-mannen
Ämne: Hej
Jag har insett att det inte är någon idé att fortsätta med det jag försökte få igång, x-mannen gjorde det klart i fredags att han är helt IQ befriad och som alltid är han universums mittenpunkt. Det ör allrid synd om honom och vi kan inte prata eller förstå varandra på ett sätt som gör att vi kan samarbeta.
Det har aldrig varit bråk framför sonen och så ska det förbli, jag tänker fortsätta hos socialrådgivaren för att få tips och råd.....för att jag bryr mig.
Anledningarna till att jag inte litar på x-mannen är många och jag kommer att för min egna skull skriva ner dessa.
Jag lägger inte mer energi på detta utan får helt enkelt låta tiden ha sin gång, det här är nämligen inget jag kan fixa själv och så länge x-mannen inte tänker delta så kan jag inte göra något.
Imorgon kommer jag bara att skriva ett mail för att få vissa saker bekräftade, jag vill inte ha annan kontakt med kräket mer än det som gäller sonen.
Jag hoppas att x-mannen får ett bra liv!
Det här blir tredje helgen i rad som jag har sonen hos mig, det är alltid lika jobbigt att vara ifrån honom och der känns som mest under helgerna. Det är då hemmet blir tomt och tyst.
Jag vet även att x-mannen ska på fest nästa helg och jag sitter i princip bara och väntar på att han ska höra av sig för att kolla om jag kan ha sonen från fredag till söndag.
Eller så händer ett mirakel som gör att han inte festar och tar med sig sonen på festen och har det roligt tillsammans!?
Svårt att tro. ..
Jag har bara så svårt att förstå varför man väljer bort sitt barn för att dricka alkohol och bli full!?
Att man ens kan tycka att detr mer värdefullare och roligare än att umgås med sitt barn.
Ingen säger att det är lätt och det krävs tid och åtagande, nu känns det fortfarande bra med pojkvännen men bristen på struktur och planering gör det lite rörigt. Jag försökte förklara idag men är inte säker på att det gick fram som det skulle.
Det är heller ingen stor grej men jag var tvungen att få fram mina känslor.
Nu har jag "bokat" en tid med x-mannen så att han kan hämta sin skit som ligger kvar i mina förråd, på torsdag nästa vecka försvinner det. Så nu håller jag bara tummarna för att han faktiskt hämtar det och inte avbokar på grund av skada eller annat påhitt.
Man vet aldrig. ...han kan ju inte ens umgås ordentligt med sin son, han leker i 1 timme och bokar in annat samma dag som han vet att han ska vara med sonen. Men å andra sidan är väl 1 timme bättre än inget!?
Jag hade ett intressant samtal med en vän på lunchen idag, ett sånt där bra ha kort i bakfickan om något skulle hända.
Nu har jag redan en del samlat och jag har kunnat slå ner x-mannen kommentarer och dumma snack enbart med sånt son jag valt att spara på. Jag vill så gärna ha sonen på heltid och det är grundat på att jag inte litar på x-mannen, han har bevisat det många gånger och tilliten är borta. Nu kommer jag bara försöka ha sonen så mycket jag kan och har så redan gjort, det som förbryllar mig är att x-mannen inte en enda gång tagit kontakt för att kolla hir det är med sonen eller vilja ha honom hos sig mer.
Nu har jag honom denna veckan, sonen är hos x-mannen från måndag-onsdag nästa vecka och sen tar jag över igen.
Jag hoppas att x-mannen ger upp snart, det är sanningen och jag är väl medveten om att jag kanske är lite för överbeskyddande men jag litar inte på att han gör sin del för sonen.