Att ge upp

Jag har insett att det inte är någon idé att fortsätta med det jag försökte få igång,  x-mannen gjorde det klart i fredags att han är helt IQ befriad och som alltid är han universums mittenpunkt.  Det ör allrid synd om honom och vi kan inte prata eller förstå varandra på ett sätt som gör att vi kan samarbeta.

Det har aldrig varit bråk framför sonen och så ska det förbli, jag tänker fortsätta hos socialrådgivaren för att få tips och råd.....för att jag bryr mig.

Anledningarna till att jag inte litar på x-mannen är många och jag kommer att för min egna skull skriva ner dessa.

Jag lägger inte mer energi på detta utan får helt enkelt låta tiden ha sin gång, det här är nämligen inget jag kan fixa själv och så länge x-mannen inte tänker delta så kan jag inte göra något.
Imorgon kommer jag bara att skriva ett mail för att få vissa saker bekräftade,  jag vill inte ha annan kontakt med kräket mer än det som gäller sonen.

Jag hoppas att x-mannen får ett bra liv!