måndag 21 januari 2013

klart och tydligt!

Mannen ville ha barnfritt nästa helg, han ska på nåt jubileum med,jobbet. Jag ska då ha sonen tre helger i rad och för mig är det inga problem, men tydligen är det ett problem för mannen. Istället då för erbjuda sig att ta sonen en annan helg åt mig sa han - om du också vill ha ledigt kan du ju kolla med mormor och morfar om dem vill ha sonen.

I mina öron lät det - jag vill gärna ha mina fria helger så om du vill ha ledigt så be någon annan.
Ditt smidiga jävla as!

Det är sådana här saker som jag samlar på mig, jag säger inget nu för jag vill inte bråka och jag ser hellre att sonen är med,mig just nu än hans egna pappa. Jag kanske överreagerar men jag kan inte hjälpa att känna som jag gör, han är fortfarande samma människa och jag ångrar att jag fick barn med honom. Jag ångrar absolut inte sonen, jag är bara arg för att jag gjorde en sådan felbedömning i mitt liv.

3 kommentarer:

  1. Usch måste kännas jobbigt men tänk ändå att din son kommer ha världens finaste mamma och det kommer man väldigt långt med. Så hade jag det och det är väl därför mammas bortgång har tagit så himla hårt på mig. Men ditt ex kanske växer till sig i takt med att han har sonen mer. Man kan ju iaf hoppas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas att mannen växer till sig men det kommer att ta några år av röjande för hans del och jag kanske hinner tröttna under tiden, ibland känns det som att jag vill ha sonen hos mig hela tiden bara för att mannen inte klarar av detta eller inte vill. Din mamma verkar ha varit en sådan fin människa och jag förstår att du saknar henne enormt mycket och du har en jätte fin familj så när man förlorar något band finns det ännu starkare band att luta sig tillbaka mot. :-)

      Tack fina du för att du finns!
      Kram

      Radera
  2. Jo och tyvärr har du inte något större val om han vill ha sonen men om han inte skulle vilja det så är det hans förlust och han kommer ha svårt att knyta banden till sonen ju äldre sonen blir.

    Min mamma var den bästa, ja herregud vad jag saknar henne. Satt och torterade mig precis med lite bilder och mail och så och tårarna låg på lur. Tufft!

    Varsågod för att jag finns! =0)

    SvaraRadera