till den hemska mensen, innan graviditet, barn och spiral hade jag så ont att jag gick på 1 voltaren och två alvdeon i 2-3 dagar i sträck. Jag blödde ganska rejält och blev väldigt trött....
Så nu är väntan mest olidlig eftersom att jag i princip väntar mig en rejäl blödning med en smärta som inte är från denna världen och det jobbigaste av allt är att mensen är beräknad att dyka upp om 10 dagar vilket betyder att vi är på en roadtrip till Ronneby den dagen. 3,5 tim bilresa dit och 3,5 tim bilresa hem, jag får visserligen sitta ner men om jag blöder så mycket som jag gjorde innan så lär vi få stanna på vägen i värsta fall.
Jag ser inte fram emot detta alls, det har varit väldigt skönt att ha spiralen. Jag har inte haft ont och jag har knappt blött någonting, det har varit helt underbart helt enkelt.
När jag tog ut spiralen var jag mitt i ägglossningen och enligt BM kan man bli gravid samma dag som den tas ut men missfallsrisken är desto större då slemhinneväggen som ägget ska fästa på är tunnare på grund av spiralen, vi har prickat in ägglossningen i alla fall men jag hoppas inte på för mycket.
Jag försöker att inte tänka i dem banorna att räkna dagar, känna efter för mycket eller hitta andra tecken för den här gången får och måste det bli som det blir. Jag har nog med stress som det är.....
Men jag vill så gärna.....
Kanske är det drömmen om en egen familj, den där med mamma, pappa och barn och det faktum att allt bara känns rätt med D. Samtidigt är det skrämmande att det känns så rätt på så kort tid...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar