Sonen sprang och kastade sig in i min famn -Min mamma! Sa han och gav mig världens kram och puss, jag har saknat honom så otroligt mycket nu när jag varit hemma och varit sjuk i magsjuka.
Men jag vet att han har haft det bra hos sin pappa, det går bättre och bättre med x-mannen men det kan även bero på att han själv mår bättre. Jag tror att mycket är tack vare hans flickvän och det är hur bra som helst.
Kanske kan vi börja fungera igen på ett bra sätt!?
Nu återstår bara att se hur semesterplanering blir för den har det varit problem med hela förra året, men det kanske vänder nu?
Känns som att saker bara kan bli bättre och bättre.
D flyttar in i mars och det är även då jag tar ut spiralen, så får vi se vad som händer. Jag känner mig lugn inför detta och även om det finns rädslor kvar så tror jag ändå att dem kommer att försvinna ju mer tiden går.
Det går bra nu helt enkelt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar