Varje dag blir jag påmind om att jag tog rätt beslut, mer säker blir jag när jag ser x-mannen. Vi har tagit med sonen ut en gång i veckan tillsammans för att hitta på något roligt med honom och för att han ska se att mamma och pappa kan umgås som vuxna. Därmed sagt så är vi inte bästa vänner, jag kommer på mig själv med att tycka att x-mannen inte har lärt sig något alls.
Han glömmer mellanmål, han har inte tillräckligt med kläder till sonen och han prioriterar fortfarande sig själv.
Idag till x-empel så sa han att han inte hade råd att köpa en massa nytt till sonen men ut och äta middag på restaurang på lördag det kan han. Varje gång jag träffar och/eller pratar med x-mannen så blir jag påmind och får det bekräftat att det var mitt näst bästa beslut, att chansa på att bli gravid var det bästa beslutet för det gav mig sonen.
Jag känner mig halv utan honom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar