Det är klurigt, en hård nöt att knäcka. Jag har ingen aning om varför sådan här perioder händer och jag vet heller inte om jag gör rätt eller fel, ingen aning om hur jag ska hantera allt.
D och jag sågs sist förra söndagen, vi har jobbat en massa, tränat och varit trötta så det har inte blivit av. Varför vi inte tog oss tid vet jag inte, varför vi knappt hörts av vet jag inte heller. När det blir sådana här glapp så vill inte jag vara påstridig, det är nästan alltid jag som hör av mig och bu det senaste har han bara varit mycket kort. Jag har tagit det som att han är trött och det är förståeligt för det är jag oxå.
Vad jag inte förstår är hans humör efter detta, jag saknar honom och har sagt det till honom men samtidigt så vägrar jag vara en flickvän som sitter och väntar på att han ska höra av sig och vilja träffas. Jag vägrar vara den som håller en hel dag öppen bara för hans skull, jag är inte sur eller arg. ....bara konfunderad över beteendet.
Jag vill fortfarande vara spontan, kunna ändra mig och bara åka till en kompis om jag vill. Eftersom att han inte frågat angående helgen och heller inte hört av sig så är jag väl fri!?
Ibland är vi bara inte samspelta men så är det väl med alla förhållanden, ibland undrar jag till och med om jag har gjort något fel. Ibland undrar jag till och med om jag verkligen har hittat en bra kille och ibland verkar han inte vara van eller beredd på ett förhållande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar