Det lunkar på....

Dem närmsta helgerna är nu planerade, det kommer att bli en massa roligt för sonen och jag får även komma ut. Nu hoppas jag verkligen att våren är på väg för jag älskar solen, mitt humör blir bättre. Jag har dock varit på gott humör sedan 1 december (dagen då x-mannen flyttade ut) och det har hållt i sig, dem som umgås med mig säger själva att jag verkar vara mer lugn, harmonisk och glad och det är jag. Jag känner själv att det mesta flyter på och jag känner mig tryggare och mer tillfreds med att vara ensamstående mamma.
Jag har fått en massa hjälp av pojkvännen (känns jätte konstigt att kalla honom det) och jag förstår att det kan vara lite svårt för honom att komma in i en barnfamilj, men vill han ha mig så får han ta hela paketet. Än så länge har han anpassat sig bra och sonen tycker mycket om honom, jag hoppas att detta nu håller i sig för min dröm från början var ju att få en egen familj med ett bra och stabilt förhållande med någon som är på samma sida som jag är. Någon som vill leva familjelivet med mig!