Jag vet att man som förälder har ett ansvar och jag tycker att jag tar mitt ansvar. Jag är heller inte orolig över hur x-mannen behandlar sonen, han älskar honom över allt annat.
Men!
Det är bara en sak som irriterar mig och som gnager på mig inifrån. Det faktum att jag vet att x-mannen hellre lämnar bort sonen när han känner för att festa, att jag också vet att han mer än gärna gör saker utan,sonen för att det är lättare och att han oftast inte hittar på saker tillsammans med sonen bara för att han är en innemänniska. Jag blir arg på honom och vill skälla ut honom samtidigt som jag vet att även jag lämnade bort sonen för en vecka sen för att kunna festa med en kompis. Nu blev det även en panikflytt men jag känner på något,konstigt sätt att jag har mer,rätt att göra detta än vad x-mannen har.
Så jag har kommit fram till att det nog har att göra med att han festade och drack medan vi bodde ihop och jag tog mer ansvar då, att det är därför jag känner,att jag har mer rätt till detta än vad han har.
Det är jätte konstigt och mycket förvirrande.
Så på tal om en annan sak......det är,dags att berätta om mig och X, jag är fullt medveten det. X och jag pratade om det igår och han tycker att jag ska berätta snart, i min hämnd hade jag tänkt berätta det när x-mannen kommer tillbaka från sin resa. Men det är mest för att jag vill förstöra upplevelsen för honom som om jag borde en tjurig liten 5-åring.
Jag vet inte vad det är med mig men jag vill bara krossa honom, vill få honom att känna sig värdelös och helst av allt.....få honom att försvinna för evigt. Men det går ju inte.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar