Så jag är lite besviken för jag vill gärna ha en dotter men är riktigt glad för att allt såg normalt ut och mini sparkade och hjärtat slog som det skulle.
Jag har varit lite orolig över att jag inte känt av mini så mycket som jag trodde att jag skulle göra, att se rörelserna var en lättnad och nästa gång hoppas jag att vi får höra hjärtslagen.
Det är absolut inte 100% att det är en pojke då mini inte var samarbetsvillig för 5 öre och BM hade svårt att se, hon sa att det nästan ser ut som att det är en pojke.
Namn har vi, tjejnamn har vi inte....jag vågade inte hoppas och nu har jag gett upp. Vår familj är menad att ha 4 medlemmar, att vara en bra mamma till sonen och nästa son är jag men jag är inte bra på att vara gravid även om själva upplevelsen är mycket bättre den här gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar