söndag 8 december 2013

Hur det känns...

Med tanke på allt som hänt så känner jag mig starkare men vissa saker gör mig fortfarande ledsen och kommer åt mig.

Nu det senaste har tre event skapats av gemensamma vänner där alla av deras vänner är inbjudna.....alla utom jag. Jag fattar att dem har valt sida men att det är så lätt att döma ut någon som man har umgåtts med innan i flera år, jag har fortfarande inte gjort något mot dem. Det som hände är mellan mig och x-mannen.

Jag vet att det säger mer om dem än mig men det gör fortfarande ont.

Nu har x-mannen även hittat en ny och nog för att jag är bitter efter allt som hänt så unnar jag honom detta, jag hoppas att hon gör honom så glad att han slipper sina antidepressiva och kanske......kanske kan han se att det han behlver göra är att bygga på sitt band med sonen.

Jag hoppas nu bara att hon är en sådan person som kan bli en trygg punkt för sonen, en sån sak kanske kan hjälpa till med att få sonen att trivas hos sin pappa!?
Eller tänker jag fel nu?

Självklart är jag samtidigt orolig för att x-mannen ska gå upp helt i sitt nya förhållande och glömma sonen eller bara göra det han måste när han har sonen, hon kanske inte vill ha barn eller att x-mannen låter sonen träffa henne för tidigt för att sedan göra slut.

Jag må tänka för mycket och är kanske lite för mammig....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar